Hoppa till huvud innehåll

Allt om LPTT

Allt om LPTT
Meny

Begripligt språk, tillgänglighet och LPTT

Digital tillgänglighet handlar om mer än bara tekniska lösningar som skärmläsare och tangentbordsnavigering. Om informationen är skriven på ett krångligt och svårbegripligt språk spelar det ingen roll hur tekniskt perfekt en webbplats är – innehållet blir ändå en återvändsgränd för många. Här förklarar vi varför språket är en nyckel till verklig inkludering och vad det innebär i praktiken.

Varför är språket så viktigt för tillgänglighet?

En text kan vara otillgänglig av många anledningar. Kanske är den full av facktermer, har långa och invecklade meningar eller saknar en tydlig röd tråd. Detta skapar hinder, särskilt för personer med kognitiva funktionsnedsättningar som dyslexi, ADHD eller de som av andra skäl har svårt att bearbeta information.

Men ett svårt språk påverkar alla. Har du någon gång känt dig stressad, trött eller bara haft ont om tid? Då har du säkert märkt att tålamodet för att tolka krångliga texter minskar drastiskt. Ett enkelt och tydligt språk är helt enkelt bra för alla användare, i alla situationer.

Kognitiv tillgänglighet handlar om att:

  • Minska den mentala ansträngningen: Hjärnan ska inte behöva arbeta onödigt hårt för att förstå vad som menas.
  • Göra det lätt att hitta och orientera sig: Användaren ska snabbt förstå var den är och hur den tar sig vidare.
  • Skapa en förutsägbar och logisk upplevelse: Innehållet ska vara strukturerat på ett sätt som känns naturligt.

Ett begripligt språk är en grundpelare i detta arbete.

B2-språkkravet för banktjänster

Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (LPTT), som implementerar det europeiska tillgänglighetsdirektivet, ställer krav på att viss information om banktjänster ska vara lättförståelig för konsumenter. I flera nordiska länder, inklusive Finland och Danmark, har myndigheterna uttalat att detta innebär att språket inte får överstiga nivå B2 enligt Europarådets gemensamma referensram för språk (GERS).

Vad innebär detta i praktiken för banktjänster?

  • Enkelhet och begriplighet: Bankerna måste se till att den information de tillhandahåller om sina digitala tjänster, såsom villkor, instruktioner och vägledningar, är utformad på ett enkelt och begripligt sätt. Syftet är att undvika alltför komplexa eller svårförståeliga texter som kan exkludera personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller de som inte har svenska som modersmål.
  • Inte hela tjänsten: Kravet på B2-nivå gäller inte för den tekniska koden eller den visuella utformningen av banktjänsterna (som till exempel webbplatser och appar), utan specifikt för det skriftliga innehållet.
  • Del av ett större krav: Detta språkkrav är en del av de bredare tillgänglighetskrav som LPTT-lagen ställer på banktjänster. Lagen omfattar även tekniska aspekter som tangentbordsnavigering, skärmläsarfunktionalitet och goda kontraster, som baseras på internationella standarder som WCAG.

Kortfattat: B2-kravet är ett tillgänglighetskrav inom LPTT-lagen som specifikt handlar om att skriftlig information om banktjänster ska vara språkligt begriplig för en bredare publik.

Begripliga texter bortom B2-kravet

En text som är omöjlig för målgruppen att förstå kan knappast anses vara en begriplig tjänst. Man kan alltså argumentera för att ett obegripligt språk är en tillgänglighetsbrist.

Dessutom har offentliga aktörer i Sverige sedan länge ett lagkrav på sig att använda klarspråk. Språklagen säger att språket i offentlig verksamhet ska vara ”vårdat, enkelt och begripligt”. Även om LPTT främst riktar sig mot den privata sektorn, är klarspråksprincipen en utmärkt vägledning för alla som vill skapa tillgängligt innehåll.

Hur skapar man begripliga texter? Två bra metoder

Att skriva enkelt är en konst, men det finns beprövade metoder och principer att följa.

1. Klarspråk – Språket i offentlig tjänst

Klarspråk handlar om att skriva så att mottagaren inte bara kan läsa, utan också förstå och agera utifrån informationen. Det är den officiella rekommendationen för myndigheter, men principerna fungerar lika bra för företag.

Några grundprinciper i klarspråk:

  • Tänk på läsaren: Vem skriver du för? Vad behöver de veta?
  • Börja med det viktigaste: Ge svaret eller huvudbudskapet först.
  • Använd vanliga ord: Undvik fackspråk, byråkratiska termer och förkortningar. Om ett svårt ord måste användas, förklara det.
  • Skriv korta meningar och stycken: Dela upp texten i mindre, hanterbara delar.
  • Använd rubriker och punktlistor: Det skapar en luftig och lättskannad text.
  • Skriv aktivt: Skriv ”Företaget skickar fakturan” istället för ”Fakturan skickas av företaget”.

2. Begriplig Text – Användarnas perspektiv i fokus

Projektet Begriplig text har samlat in kunskap direkt från personer med olika lässvårigheter. Deras arbete har resulterat i en rad konkreta råd som kompletterar klarspråk. De betonar vikten av att förstå användarens upplevelse av en text.

Några insikter från Begriplig text:

  • En bra rubrik är avgörande: Rubriken ska tydligt beskriva vad texten handlar om.
  • Luft och struktur är A och O: Använd blankrader mellan stycken och ha ett generöst radavstånd.
  • Bilder ska stödja texten: En bild ska inte bara vara dekoration, utan hjälpa läsaren att förstå innehållet.
  • Ge sammanfattningar: För längre eller mer komplexa texter är en inledande sammanfattning guld värd.

På begripligtext.se finns alla deras råd, rapporter och filmer samlade – en fantastisk resurs för alla som skriver.

Att skriva för skärmläsare

När du skapar innehåll för digitala tjänster som omfattas av LPTT är det viktigt att förstå hur skärmläsare tolkar och förmedlar text. Skärmläsare läser bokstavligen allt som finns i koden, vilket innebär att textens struktur och formulering direkt påverkar användarupplevelsen för personer som förlitar sig på dessa hjälpmedel.

Skriv för att höras, inte bara ses

Skärmläsare omvandlar skriven text till tal, vilket kräver ett annat förhållningssätt än traditionell skriftlig kommunikation. Text som ser bra ut på skärmen kan låta förvirrande eller hackig när den läses upp. Därför bör du skriva som du talar – använd naturligt språkflyt och undvik alltför komplicerade meningskonstruktioner.

Ett konkret exempel: Istället för ”Härmed informeras ni om att systemet kommer att genomgå underhåll” fungerar ”Vi uppdaterar systemet” mycket bätter för skärmläsaranvändare. Den kortare, mer direkta formuleringen är både lättare att förstå och snabbare att lyssna igenom.

Strukturera informationen logiskt

Skärmläsaranvändare navigerar ofta genom innehåll med hjälp av rubriker, vilket gör det avgörande att använda rubrikstrukturen (H1, H2, H3) på ett meningsfullt sätt. Tänk på rubrikerna som en innehållsförteckning – de ska ge en tydlig bild av vad varje avsnitt handlar om.

När du beskriver processer eller instruktioner, presentera informationen i den ordning användaren behöver den. Om något måste göras före något annat, placera den informationen först. Skärmläsare läser innehållet linjärt, från topp till botten, så logisk ordning är särskilt viktig.

Länktexter som beskriver destinationen

En av de vanligaste fallgroparna är generiska länktexter som ”klicka här” eller ”läs mer”. För skärmläsaranvändare, som ofta navigerar genom att hoppa mellan länkar, blir sådana beskrivningar meningslösa utanför sitt sammanhang.

Istället bör varje länktext beskriva vart länken leder eller vad som händer när man klickar på den. ”Ladda ner checklistan för e-handel (PDF, 2 MB)” ger all nödvändig information, medan ”här” inte säger någonting om vad användaren kan förvänta sig.

Hantera förkortningar och facktermer

Inom tillgänglighetsområdet används många förkortningar som PTS, LPTT, WCAG och MTM. Första gången du använder en förkortning på en sida, skriv ut den helt: ”Post- och telestyrelsen (PTS)”. Detta hjälper alla användare, men är särskilt värdefullt för skärmläsaranvändare som kanske inte kan gissa sig till vad bokstäverna står för baserat på visuell kontext.

På samma sätt bör du förklara facktermer när de dyker upp första gången. ”Skärmläsare” kan behöva en kort förklaring för de som inte är bekanta med hjälpmedel för funktionsnedsättningar.

Testa genom att lyssna

Det bästa sättet att kontrollera om din text fungerar för skärmläsare är att faktiskt lyssna på den. Du kan använda gratisverktyg som NVDA eller inbyggda funktioner i operativsystem för att höra hur texten låter. Många upptäcker snabbt problem de inte såg när de bara läste med ögonen – meningar som är för långa, information som saknas, eller formuleringar som blir förvirrande när de läses upp.

En enkel tumregel är att läsa din text högt för dig själv. Om du snubblar på formuleringen eller behöver ta paus mitt i en mening för att hinna andas, behöver texten troligen omarbetas för att fungera bättre som uppläst innehåll.

Genom att tänka på hur text upplevs genom både syn och hörsel skapar du innehåll som når fler användare och lever upp till LPTT:s krav på tillgänglighet.

Sammanfattning: Språket är en del av designen

Att arbeta med språket är inte något som kommer i sista hand, efter att tekniken och designen är klar. Språket är en del av designen. En välskriven och begriplig text kan vara skillnaden mellan en användare som förstår och agerar, och en som ger upp och lämnar din tjänst.

Genom att anamma principerna för klarspråk och ta till sig insikterna från Begriplig text kan du se till att dina texter inte bara finns där, utan att de också når fram. Det är en investering som gynnar alla dina användare och en viktig pusselbit för att leva upp till andan i tillgänglighetslagen.

Läs mer