Innehållsförteckning
Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om lagen om vissa produkter och tjänsters tillgänglighet.
Varför finns LPTT?
LPTT implementerar EU:s tillgänglighetsdirektiv i svensk lag. Syftet är att alla oavsett funktionsförmåga ska komma åt digitala produkter och tjänster. Tillgänglighet gynnar fler användare, stärker varumärket och minskar juridiska risker.
Vilka produkter och tjänster omfattas?
Lagen gäller digitala produkter och tjänster riktade till konsumenter, t.ex. webbplatser, mobilappar, e-handel, bank- och betaltjänster, e-böcker, audiovisuell media samt självbetjäningsterminaler som bankomat.
Se fullständig lista över produkter och tjänster på startsidan.
Vad är skillnaden mellan LPTT och DOS-lagen?
DOS-lagen (Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service) gäller endast offentliga aktörer och deras webbplatser och appar.
LPTT har ett bredare omfång och omfattar både offentliga och privata aktörer samt fler typer av produkter och tjänster, inklusive e-handel, banktjänster och e-böcker.
Vad är skillnaden mellan WCAG och EN 301 549?
WCAG är tekniska riktlinjer från W3C som anger hur webbinnehåll och mobilappar ska göras tillgängliga, indelade i nivåerna A, AA och AAA, och fokuserar främst på webbinnehåll.
EN 301 549 är en europeisk standard som bygger på WCAG 2.1 nivå AA men utökar omfattningen till all ICT-teknik – inklusive hårdvara, programvara, dokument och telekomutrustning – och lägger till specifika testmetoder för offentlig upphandling inom EU.
Medan WCAG är en global riktlinje används EN 301 549 som referensram för juridisk efterlevnad i EU och vid offentliga upphandlingar, där den fungerar som WCAG med extra kriterier för olika ICT-komponenter.
När måste min verksamhet uppfylla kraven?
Nya och ombyggda digitala tjänster ska vara tillgängliga senast 28 juni 2025. Det är dock klokt att börja arbeta med tillgänglighet så snart som möjligt.
Vilka sanktioner finns om vi inte följer lagen?
Post- och telestyrelsen (PTS) kan utfärda förelägganden och viten mot aktörer som inte följer lagen. Storleken på vitet beror på överträdelsens allvarlighet och företagets storlek.
Här är de viktigaste punkterna från lagtexten om sanktionsavgifter:
- Avgiftens storlek: Sanktionsavgiften är på minst 10 000 kronor och högst 10 000 000 kronor.
- Bedömning: Beloppet bestäms med hänsyn till överträdelsens allvar och omfattning. Avgiften kan sänkas eller tas bort helt om det finns särskilda skäl eller om det skulle vara oskäligt att ta ut den.
- Undantag för ringa fall: Om överträdelsen anses vara ringa (mindre allvarlig) ska ingen sanktionsavgift beslutas.
- Vite och sanktionsavgift: En sanktionsavgift får inte beslutas för en överträdelse som redan ligger till grund för en ansökan om att döma ut ett vite. Man kan alltså inte straffas med båda för samma sak.
- Betalning: Avgiften ska betalas inom 30 dagar efter att beslutet vunnit laga kraft. Om den inte betalas lämnas den för indrivning hos Kronofogden.
- Preskriptionstid: En sanktionsavgift kan inte beslutas om det har gått mer än fem år sedan överträdelsen upphörde.
Sanktionsavgiften tillfaller staten.
Måste vi följa WCAG 2.2 eller räcker det med 2.1?
Lagen hänvisar till WCAG 2.1 nivå AA som minimikrav. WCAG 2.2 innehåller ytterligare krav som inte är obligatoriska enligt lagen, men som kan förbättra tillgängligheten ytterligare. Det är dock en god idé att implementera WCAG 2.2 eftersom det representerar den senaste standarden.
Finns det undantag från lagen?
Ja, det finns vissa undantag. Till exempel omfattas inte innehåll som tillhandahålls av tredje part som inte finansieras eller utvecklas av den berörda aktören. Det finns också undantag för oproportionerlig börda, men detta måste motiveras och dokumenteras noggrant.
Hur vet jag om min produkt eller tjänst omfattas?
Om din organisation erbjuder digitala produkter eller tjänster till konsumenter, omfattas ni sannolikt av lagen. Detta inkluderar e-handelssajter, banktjänster, e-böcker, mobilappar och andra digitala tjänster. Vid osäkerhet, kontakta PTS för vägledning.
Vad innebär ”oproportionerlig börda”?
”Oproportionerlig börda” innebär att kostnaden eller arbetsinsatsen för att göra en produkt eller tjänst tillgänglig är orimligt stor i förhållande till nyttan. Detta måste dock motiveras och dokumenteras noggrant. Faktorer som organisationens storlek, resurser och karaktären på produkten eller tjänsten vägs in i bedömningen.
Behöver vi en tillgänglighetsredogörelse?
Till skillnad från DOS-lagen kräver inte LPTT en formell tillgänglighetsredogörelse. Dock är det god praxis att dokumentera tillgänglighetsarbetet och eventuella kända brister. Detta kan vara värdefullt vid en eventuell granskning från PTS.
Hur påbörjar vi vårt tillgänglighetsarbete?
Börja med en nulägesanalys av era produkter och tjänster. Identifiera vilka som omfattas av lagen och genomför en tillgänglighetsgranskning. Utbilda personal, särskilt utvecklare, designers och innehållsskapare. Skapa en handlingsplan med prioriterade åtgärder och tidsplan.
Vad är skillnaden mellan WCAG nivå A, AA och AAA?
WCAG har tre nivåer av tillgänglighetskrav:
- Nivå A: Grundläggande tillgänglighetskrav som måste uppfyllas.
- Nivå AA: Mer omfattande krav som adresserar de största hindren för användare med funktionsnedsättningar. Detta är den nivå som krävs enligt LPTT.
- Nivå AAA: Den högsta nivån med mycket detaljerade krav. Denna nivå är inte ett lagkrav men kan vara relevant för vissa specialiserade tjänster.
Hur kontrollerar PTS efterlevnad?
PTS gör stickprov, granskar anmälningar och kan kräva korrigerande åtgärder eller utfärda viten. Om du vill anmäla brister, besök PTS:s rapporteringstjänst.